vid namn Grindhouse. Den kommer säkerligen inte dyka upp i Sverige som en sådan utan kommer troligtvis släppas på biograferna med ett par månaders mellanrum. Way to go SF. Sitter här och vet inte riktigt vad jag ska skriva om filmerna. Motstridiga känslor inför huruvida jag gillade dem eller inte. Eller rättare sagt, det motstridiga ligger nog i att jag för första gången har gillat en Robert Rodriguezfilm mer än en av Quentin Tarantino. Planet Terror var en underbar zombie/slasherfilm i gammal hederlig 70-talsanda medan Death Proof bestod till 98% av dialog och inte någon särskilt givande sådan heller.
Sen vet jag inte riktigt vad jag tycker om Tarantinos val av skådespelare. Kurt Russell i rollen som Stuntman Mike känns klockren medan t.ex. användandet av Zoe Bell var nästintill olidligt. Visst är hon en fantastisk stuntkvinna, men som skådis? Knappt uthärdlig. Men filmens sista minuter är ren underhållning, och vem hade kunnat tro att dessa 3 timmar skulle avslutas med ett sant girl power inslag? Som vanligt så vet Quentin hur man väljer bra musik till sina filmer.Ska man se till hela konceptet med de två filmerna med sina tillhörande fejkade trailers som visas innan och emellan filmerna (gjorde av bland annat Rob Zombie och Eli Roth) så handlar det hela om 3 timmar underhållning. Varken mer eller mindre. Det är inga mästerverk som vi bjuds på, men det tror jag inte heller någonsin varit de två filmskaparnas tanke. De är bara två vanliga filmgeeks som vill göra film. Punkt.
No comments:
Post a Comment