Endtroducing...Åke Öhrnberg

Då det nu är dags för den fjärde gästen här på sidan så har turen kommit till ingen mindre än broder Paco, Q, eller Åke Öhrnberg som han är mer känd. Japp, det är dags att blanda in familjen i det hela och vad kan jag säga mer än att jag älskar honom enormt!

Everybody Was Kung Fu Fighting

Det är ju alltid med största intresse som jag läser Mr Hauer’s eminenta blogg – och det även fast, som den medelålders lantis jag är, jag knappt hört talas om mer än 25 % av de artister som omnämns. Men jag har ju sett det som att jag vid varje läsning lärt mig nåt nytt och håller mig åtminstone någorlunda ajour med vad som är nytt och vad som händer i musikvärlden. Det finns dock en påtaglig brist i bloggen vilket jag under ett längre tag varit lite bekymrad över – avsaknaden av inlägg om ett av livets absoluta nödtorft: klassiska samuraj-, ninja- och kung fu-filmer. Främst då de som under 1970- och 1980-talet producerades i Kina och Japan. Så när jag då erbjöds ett gästinlägg så var det självklart vad jag skulle skriva om!

När resten av familjen är hemma och vaken får jag i stort sett aldrig någon möjlighet att njuta av dessa filmer, i alla fall inte med någon som delar mitt tycke och smak. Men så fort jag får en ensam stund hemma framför teven så åker de på. Den senaste som avnjöts var klassikern Shogun Assassin från 1980. Ett lysande exempel på hur en film i denna genre ska vara – karga, fåordiga män med bara ett enda ansiktsuttryck hela filmen igenom, blixtrande svärd, blod sprutande litervis och inställningen att ära är det viktigaste som finns. Och ära erhålls normalt bara genom hämnd. Och hämnden erhålls via svek, förräderi, våld och mer våld.
Genren hade ju en liten dipp under de sena 1990-talet innan det nu under de senaste åren dykt upp filmer som Hero, Fearless, Forbidden Kingdom, Crouching Tiger, Hidden Dragon och hyllningen Kill Bill. Den senaste i raden av nyproduktioner är Takashi Miike’s senaste - Sukiyaki Western Django. Har ni bara ett aldrig så litet intresse för den här typen av filmer så passa på att se den!

Som avslutning vill jag bara låta meddela att jag inte menade att på nåt sätt vara otacksam mot min familj för att de inte delar mitt intresse för denna typ av filmer. Som en litet bevis på hur underbara de är så ställde dom utan tvekan upp på att under vår Kinaresa nu i april göra en avstickare till martial arts-världens mest legendariska och mytomspunna platser - Shaolin templet!!!
Det här, det är kultur det!