Thursday, May 04, 2006

Open Jam

"Scenkonstsverige behöver helt klart en injektion av ny kreativitet och spännande tankebanor."

Detta citat är taget från Riksteaterns beskrivning av den i vår ambulerande showen Open Jam som har besökt 12 städer runt om i Sverige.
Tanken bakom detta projekt har varit att låta okända talanger få visa sig på den öppna scenen, vilket i sig är högst hedersvärt. Det behövs verkligen nya scener och forum för olika sorters konstnärssjälar att få uttrycka sig. De som inte riktigt passar in i de klassiska mallarna, och för vilka det inte finns någon egentlig scen för redan.
Men frågan är om Riksteatern har lyckats? Jag var igår på turnéns avslutning på Pustervik här i Göteborg. Hade inte så stora förväntningar inför det hela även om man så klart hoppades att det skulle bli en givande kväll. Men tyvärr. Det som bjöds på var 12 olika akter. Jonglering, spoken word och olika sorters dans. De flesta gjorde väl iofs så gott dom kunde, men nivån var i mina ögon väldigt låg och ytterst ointressant. Av dessa 12 akter så var det 3-4 stycken som höll en relativ klass, medans de andra inte var mycket att hurra för.
Men detta är iofs besides the point. Det jag är lite besviken på efter gårdagen var just nytänkandet som Riksteatern pratat om. Det fanns inget sånt där. Det finns redan diverse olika scener för dansare, poeter o cirkusartister och ingen av dom som uppträdde igår bjöd på nåt som var förnimmelsevis spännande. Det kändes tyvärr mest som en talangshow i skolans aula (vilket hela produktionen runt om med upplägg, presentation etc bara hjälpte till att förstärka).
Visst, det hela handlade ju som sagt om en öppen scen med amatöruppträdanden, men likväl kändes det hela lite som kejsarens nya kläder. Det hjälper inte att anlita halvkända namn som Micke Wranell från SVTs Raggadish, eller ett husband med bl.a. en medlem ur gruppen Damn!. För har man ingenting egentligt att visa upp så känns det hela bara väldigt fattigt.

Visst ska man inte glömma att det fanns uppträdanden under kvällen som var klart givande och som hade substans, men på det stora hela så kändes det som sagt mer skolshow än stor talanguppvisning. Trist med tanke på vad det kunde ha blivit om Riksteatern bara hade vågat chansa lite mer.

3 comments:

Anonymous said...

hehe, krasst som vanligt.
Först: alla där hade väl relativ klass. Det är bara om det endast finns en akt som den inte går att jämföra med en annan..;)
Jag tycker nog du inte har direkt fel i att de inte når vart de pekar med de fina orden. Fast ärligt talat: Jag tror de flesta akterna bara var glada att nå ut till fler och att största delen av publiken tyckte det var fett att kolla på en blandshow med artister de (oftast) aldrig sett tidigare på en "riktig" scen som Pusterviks.

Anonymous said...

Dagens chief! Akternas "kvalitet" är ju beside the point. Själva poängen är att visa upp att det finns folk som spelar något annat än Shakespeare/tjechov/Strindberg. Om du tycker utbudet är för dåligt i Götet...gör något åt det. Gigen blir precis så "roliga/tråkiga" som den lokala kreativiteten tillåter. Riksteatern har inte på någon av orterna som vi spelat gjort urvalet av artister, det är något den lokala arrangören gör.
Dessutom måste jag ju säga att du tar lite miste om du tror att undertecknad var med i arret för att jag visat min tunna röv i tv emellanåt. Jag var projektledare för OPEN JAM och de stora orden du inte tyckte motsvarades av föreställningen är mina. Säg till när Bonniers/kulturrådet/svenska institutet gör något liknande för er skribenter så ska jag ta tillbaka dem, de stora orden alltså. Hoppas också du hittar ett forum som är stort nog för din förmåga! Prés nous, láube, micke

michael said...

Till Micke:

Tycker du själv att dom stora orden uppfylldes? Jag menar, jag kan iofs bara uttala mig om hur det såg ut i Gbg, men inget av det som visades upp var ju sånt som inte har möjligheter i övrigt att synas. Jag menar gycklare, poeter o dansare har många möjligheter att visa upp sig i övrigt. O sen ang arrangemanget. Det kändes som sagt mest tomt. "Flashiga" flyers o affischer som lovar stort o sen är själva runt-om-produktionen lika snygg som en högstadieföreställning. Pinsamt tycker jag.
Men visst, det är väl bra att det ordnas olika saker, det håller jag med om. Men jag kommer aldrig betala ett öre igen för en ny upplaga av Open Jam